tisdag, juni 06, 2017

Nationaldagen

Under en promenad med vår hund träffade vi den här damen på promenad med sina husdjur - två getter!! Hon berättade att getterna följde henne bättre än vad hundar skulle gjort..
På nationaldagen åkte vi till Hassela, ett par mil härifrån. Där firades det bl.a. med marknadsstånd och musikunderhållning. På bilden ovan Nordanstigs manskör, som sjunger nationalsången.
Den här gruppen är från Bergsjö och är jätteduktiga - vi har hört dem flera gånger förut. Mannen i solglasögonen är far till gitarristen (längst till höger på den vänstra bilden). Han var där med sin syster i blått och bor i samma hyreshus som vi.
På kvällen bänkade vi oss framför TV:n och tittade på nationaldagsfirandet på Skansen, där Inga-Lis brorsdotter deltog i spelandet för bl.a. kungafamiljen och blev avtackad av kungen efteråt. Bilderna är från SVT-play.

 Så mycket liljekonvaljer som det finns här i Hälsingland har vi inte sett någon annanstans!

Så var det dags för en liten husbilstur igen. Vi åkte till Sandarne båtklubb utanför Söderhamn, där det skulle vara bra väder. När vi kom fram regnade det och så fortsatte det hela eftermiddagen och kvällen. Samtidigt som väderprognosen visade att vi hade växlande molnighet och inget regn..
Hittills den här våren och försommaren har prognoserna varit riktigt usla. Jag tror en apa som kastar pil skulle haft en bättre träffsäkerhet..
Men dagen efter var det i alla fall bättre.
Vi fick ett telefonsamtal från Gun och Gunnar. De var på väg till Hudiksvall för att fiska strömming. Sagt och gjort - vi åkte dit vi också. Den stora kajen är avstängd för byggnationer, men på den östra sidan viken finns den här lilla kajen.
 Gunnar är en idog fiskare och drog upp 15 kilo strömming under de två dagar vi var där. Själv hade jag ett tackel jag köpt för flera år sedan, men det blev aldrig av att jag testade det. Förrän nu! Och jag fick också strömming, men nöjde mig med ca tre kilo - det ska ju rensas också..
Det blev middag på kvällen och den pinfärska strömmingen smakade sagolikt gott!!
Sedan var det dags för min 69:e födelsedag och Gun och Gunnar följde med hem till Bergsjö för en liten födelsedagsmiddag (paella). Blev gratulerad t.om. av Google!!
Dagen efter åkte våra vänner, de håller på att leta en lägenhet här i Hälsingland. Själva satte vi oss i husbilen igen och åkte ut till Galtström - det gäller att passa på medans vädret är bra!
Till vänster en promenad förbi bagarstugan och till höger den gamla, välbevarade krutboden placerad på behörigt avstånd från bebyggelse.
Sista anhalten denna gång blev fiskehamnen Löran innan vi vände hemåt igen för att lämna in husbilen (kilremsbyte) samt besök på lasarettet måndag och tisdag för operation av min vänstra hand.

måndag, maj 22, 2017

En tur norrut och söderut

Nu har man stängt av Svartvikskajen för husbilar. Det är så tråkigt att Sundsvalls kommun agerar så mot turister. Många andra städer gör numera precis tvärtom och välkomnar i stället turister med husbil. Bergafjärdens camping har agerat i media mot att husbilar fått stå där och jag misstänker att de haft ett finger med i spelet för denna stängning..
http://www.st.nu/opinion/insandare/svartvikskajen-parlan-som-forsvann

22:a maj. Efter några dagar i lägenheten kände vi att det var dags för en husbilstur igen. Denna gång började vi med att åka norrut. Första stoppet blev Köpmanholmen och platsen för Ulvöbåten. Där finns en särskild husbilsparkering med en, tyvärr, lite trist utsikt. Men eftersom  turistsäsongen inte kommit igång än så fanns det gott om plats på den vanliga bilparkeringen, med utsikt mot havet och ejdrarna.
I Umeå, som var slutmålet, parkerade vi som vanligt vid Umeälven. Det var bara det att man börjat bygga en gångbro här och vid sjutiden vaknade vi av ett inferno med truckar och grävmaskiner som skyfflade sten och jordmassor 😡
Anledningen till Umeåresan var att hälsa på storasyster. Hon älskar bilutflykter, men sedan hon blev änka blir det inte så mycket av den varan. Så vi tog med henne på lite sight-seeing runt i trakterna.
På bilderna ett besök på Bettnesand, Umeås kanske populäraste havsbad. Där åt vi medhavd lunch i husbilen.
Efter Umeåbesöket åkte vi de tre milen tillbaks till Hörnefors, där vi som vanligt parkerade vid vandrarhemmet (Statarlängan).
När jag bodde här som barn kunde man inte drömma om, att det en dag skulle bli järnväg och järnvägsstation här!
Här låg en damm när jag var barn. Den försörjde fabriken, som låg ca tre kilometer nedströms, med vatten via en stor tub. Den var kul att gå på genom det, som långa sträckor, var skog.
Ett populärt skådespel var på våren, när stora ismassor hopade sig framför dammen. Då sprängde man med kraftiga laddningar, vilket var väldigt uppskattat av oss barn.
Man rev dammen för att havsöringen skulle få fri passage uppför Hörneån och det verkar fungera, för man ser många fiskare här.
Nästa stopp blev Höga Kusten-hotellet, där man har en magnifik utsikt över bron.


Med teleobjektivets hjälp kan man se ett rött hus på andra sidan. Längst till vänster kan man ana det ljusgrå huset vi bodde 32 år i.
Ett stycke till höger om "vårt" hus ligger färjeläget, som användes innan bron kom till.
Det blev en promenad längs älven mot Björkudden. Den här ön brukade vi lägga till vid när vi hade båt. Nu är det inte så lockande när skarvarna tagit den i besittning och det mesta av växtligheten dött. Vi gick över Berget berget tillbaka, där det här gamla huset finns. Det används för kurser där man lär sig renovera på gammalt sätt.

Så var det dags att hämta hem våra krukväxter, som dottern i Sundsvall skött om medan vi var på resan i Tyskland.

Vi stannade kvar i lägenheten en natt innan vi vände söderut. Ljusdals hembygdsgård är ett fint ställe att besöka och övernatta vid .
Den timrade, tjärade väggen på huset bredvid husbilen är väldigt vacker om man granskar den närmare. Förmiddagspromenaden blev som oftast runt Kyrksjön. Den här gången hade det blivit rejält varmt, så de fyra kilometrarna var lite jobbigare än vanligt.
En liten bit längre bort har Ljusdals kommun gjort en husbilsställplats, t.om. med gratis el!
Tyvärr är det en populär plats även för bilburna ungdomar. Den gången vi skulle prova den gav vi upp, efter ljudet av tjutande bildäck, och åkte därifrån..
Vi åkte vidare ner till Dalarna och Nusnäs ångbåtsbrygga i Siljan, med Sollerön mittemot. Vi åkte vägen över Orsa finnmark med Noppikoski och Koppångens stora myrmarker.
Efter vägen var det väldigt varmt, emellanåt upp till 27 grader, men väldigt molnigt. Men när vi kom fram till Siljan glesnade molnen som vanligt.
Det har hänt flera gånger att vi åkt i regn, men när vi kommit fram till Siljan så har vi haft blå himmel ovanför oss, men sett regnskurar runt omkring!
Så vi fick än en gång uppleva den fantastska solnedgången med Mora i bakgrunden.

Så var det dags att vända hemåt igen och nu blev vädret allt sämre under vägen. Det fina vädret varade inte många dagar den här gången heller.
Vi tyckte att det blev för långt att köra i ett sträck, så vi stannade vid Hotell Gästis i Alfta där man står med el för 100:- natten. Och kan äta deras goda lunchbuffé innan sista biten hem.

tisdag, maj 16, 2017

Hemma i Bergsjö igen

Vi åkte söderut den 15:e mars och kom hem den 16:e maj. Dvs. en resa på två månader. När vi åkte var det snö och is, men nu är det betydligt trevligare.

Tyvärr blev besöket hos ögonläkaren inte det jag hoppats på. Beskedet denna gång var att jag har ett allvarligare ögonproblem, som måste behandlas av specialist, så det blir remiss till Uppsala. Hoppas det ordnar sig till slut i alla fall.
Under några dagar blev det nu kortare dagsutflykter, som här till Sindrakanalen.
Våren har i alla fall börjat så smått med vårtecken som citronfjärilar, vitsippor och kabbeleka.
Vid Storsjöns utlopp i kanalen ligger den här gamla ekan, som verkar ha gjort sitt.

Här är det korvgrillning vid Lunnsjön. Yoki är inte mycket för sprakande och rykande aktiviteter, utan håller sig på behörigt avstånd.
Det finns en del original här i Bergsjö. Ett av dem är den här färgglada damen. Hon går långa sträckor runt omkring i trakten med en cykel och cykelvagn. Hon går alltid, vi har aldrig sett henne cykla. I cykelvagnen har hon en bur ned en vit kanin. Kaninen får t.om. följa med in på affären..

onsdag, maj 10, 2017

Hemma i Sverige igen - Halland, Västergötland och Bohuslän, sedan hemåt

10:e maj. Vi hade tänkt stanna till efter Hallandskusten, men det blåste så kallt att vi drog oss inåt landet. Vid sjön Fegen fanns en grusparkering där vi stannade. Ute i sjön möts de tre landskapen Halland, Småland och Västergötland.
Vi trodde vi skulle bli ensamma här, men så rullade den ena husbilen efter den andra in. Efter ett tag var parkeringen nästan full. Först begrep vi inte vad det var frågan om, men så klickade det till. Det här är ju leden till GK:s i Ullared från smålandshållet!!
I stället för att betala på GK:s parkering står man gratis här och är framme i Ullared i god tid - det är ju bara några mil dit.
Vi såg på väderleksrapporten att ett oväder skulle komma in från västkusten under natten och på morgonen såg det ut så här!!

Nästa dag fortsatte vi till slussområdet i Trollhättan, en av favoriterna precis vid Trollhätte kanal. Det var några år sedan sist och då var det en gratisparkering på en grusplan. Nu var här en ställplats med biljettautomat och bom. Man hade asfalterat, satt upp elstolpar på alla platser och dragit fram vatten och avlopp. Fantastiskt fint och välordnat! Men i stället kostade det 175 kr, men då ingick allt.
Dagen efter träffade vi den här farbrorn när vi skulle gå en promenad i det vackra vädret, som äntligen kommit. Det visade sig han jobbat som slussvakt och broöppnare innan pensionen. Han visade sig vara jättetrevlig och pratsam och erbjöd oss en guidad tur i området.
Först gick vi upp på det lilla berget med klockstapeln. Härifrån har man fin utsikt över kanalen. Den vita byggnaden längst bort vid kanalen används för att styra slussarna. Dessutom används den för många broöppningar, bl.a. den över Falsterbokanalen i Skåne.
Slusskaféet som tidigare varit snickeri.
 Här finns flera gamla slussystem som inte används idag.
Båten Elfkungen byggdes 1875 och används nu för olika turer sommartid. Vår ciceron kände ägarna, så vi blev naturligtvis bjudna ombord för en visning.
Så småningom kom vi så iväg för en ny etapp. Målet blev Henån på Orust. Det var många år sedan vi var här och då var det förbudsskyltar mot husbilar, men nu har man gjort en ställplats här! Allt var inte bättre förr..
Henån är känt för att här bygger man de fina segelbåtarna Najad. Och det ligger många Najader här i hamnen.


Och har man råd med en Najad så har man råd med en fin bil. Så naturligtvis finns det här en särskild finbilsparkering..



Så var det dags att hälsa på barn och barnbarn i Timmervik (nå'n mil norr om Marstrand). Det blev bl.a. en sedvanlig promenad ner till Hakefjorden.


Innan vi fortsatte hälsade vi på dotterns svärföräldrar som även de bor här i Timmervik.
De var nyss hemkomna från Spanien där de skaffat en lägenhet i La Mata. Tidigare bodde de i sin båt i Medelhavet, men nu har de rotat sig där nere halva året. 

De bjöd på en jättegod äppelkaka. Hoppas vi kan hälsa på dem i Spanien till vintern!
Jag fick höra från våra vänner som kollar posten att det hommit en kallelse till ögonkliniken. Min syn har blivit allt sämre så vi började pinna iväg hemåt för att inte missa detta.
Vi hade fått tips om en ny ställplats i Karlskoga, så vi provade den. Den är helt gratis, vilket är chantilt av kommunen eftersom det finns service och några elplatser där. Tyvärr blev vi utan el eftersom elplatserna var upptagna.
Omgivningen var trist med ett stort industriområde alldeles intill. Då är den gamla ställplatsen (som ligger ett par kilometer längre bort efter stranden) trevligare med badplats och grönområden. Men då finns ingen service och det är längre till stan.
När vi nästa dag fortsatte, minskade våren rejält redan i norra Värmland. Och när vi kom till Högbo Bruk vid Sandviken kändes det som vintern knappt slutat. I gårdsbutiken köpte Inga-Lis en burk rökt skarpsill - det ska bli spännande att testa!!

I skrivande stund har vi kommit hem efter denna två månader långa resa. Vi har kortat av vintern rejält och fått se och uppleva mycket. Första delen var fantastisk med temperaturer mellan 20 och 25 grader. Under hemresan var vädret betydligt sämre, men i alla fall bättre än hemma.
Vi har fått uppleva en fantastisk blommande, grön och lång vår. Förhoppningsvis ska väl snart våren börja även här. och då får vi en vår till!!
Jag hoppas läkarvetenskapen ska fixa mina ögon, så att vi kan ge oss iväg på en långresa igen, till hösten!